Spelreglering och tillståndsplikt

Lagstiftning och spelreglering måste gå hand i hand med spelbranschens utveckling. Därför engagerar vi oss i svensk spellagstiftning, medverkar som expert vid omregleringar och utredningar, samt agerar remissinstans och aktivt strategiskt bollplank med kapacitet till rådgivning gentemot våra medlemmar.

Rättslig ram

Licens krävs för spelverksamhet

Krav på tillstånd för spelprogramvara

Ansvariga myndigheter

Det finns flera myndigheter och organisationer som på ett eller annat sätt arbetar i, och med, spelbranschen. Alla är med och verkar för en sund spelmarknad och för konsumentens bästa.Riksrevisionen har inlett en granskning av statens arbete mot problem med spel om pengar.

Ny spellag 2019

Det har tidigare varit rörigt på spelmarknaden. Endast det statliga bolaget (Svenska Spel) och det statligt kontrollerade bolag (ATG) fick bedriva spel om pengar. Allmännyttiga verksamheter (Postkodlotteriet, Folkspel, Miljonlotteriet, m.fl.) fick arrangera lotterier och bingoverksamhet. I och med digitaliseringen sattes detta system ur spel och svenska kunder kunde köpa spel online även av spelaktörer som hade sitt säte utanför Sverige och ingen spellicens i Sverige. Därför var behovet av en ny lagstiftning stor.

Efter flera års utredning klubbade riksdagen i maj 2018 igenom en ny spellag som började gälla den 1 januari 2019. Den innebär att spelen ska ha ett starkt konsumentskydd och att de negativa effekterna av spelandet ska begränsas. Det har även införts en ny brottsrubricering, spelfusk, och ett särskilt samverkansråd har inrättats under ledning av Spelinspektionen för att komma åt matchfixningen.

Spelmarknaden har delats upp mellan en konkurrensutsatt del, där alla spelbolag som uppfyller kraven kan ansöka och få en spellicens (omfattar spel online och vadhållning), en del som förbehålls spel för allmännyttiga ändamål (omfattar främst lotterier och bingo) samt en del som förbehålls staten och som främst omfattar spel på värdeautomater.

Enligt spellagen är det förbjudet att göra reklam för lotterier som saknar tillstånd i Sverige. Att främja deltagande kan exempelvis handla om att annonsera, skicka ut inbjudningar eller på annat sätt informera om lotterier. För att minska det olicensierade spelet får regeringen besluta om vilka uppgifter om betalningsförmedling som betaltjänstleverantörer ska vara skyldiga att lämna för att skapa ett effektivare system för betalningsblockeringar till olicensierat spel. Spelinspektionen har också möjlighet att köpa speltjänster online under dold identitet, så kallat testköp, för att kontrollera att spellagens licenskrav och främjandeförbud efterlevs.

Statskontorets utvärdering av omregleringen

Enligt Statskontoret är den viktigaste effekten av omregleringen att den svenska statens kontroll över spelmarknaden har ökat. Efter omregleringen har kanaliseringen – andelen av svenskarnas spelande som sker hos företag med licens i Sverige – ökat betydligt. Det innebär att en större del av spelandet sker hos spelföretag som följer svensk spellagstiftning och betalar skatt i Sverige. Statens ökade kontroll över spelmarknaden innebär också att staten får bättre möjligheter att bland annat motverka matchfixning och reglera innehållet i spelreklamen.

Omregleringen har lett till att konsumentskyddet på spelmarknaden har stärkts. Den nya spelregleringen innebär att det införts hårdare krav för spelföretagen när det gäller spelansvar och marknadsföring. En viktig del i detta är den nya regeln om omsorgsplikt som innebär att spelföretagen ska ta ansvar för att motverka spelproblem bland sina kunder.

Vidare pekar Statskontoret på att omregleringen i hög grad har bevarat förutsättningarna för föreningslivet att ta del av intäkterna från spel, med undantag för de föreningar som står bakom bingohallarna. Även statens förutsättningar att ta del av intäkterna från spel har bevarats i hög grad

Statskontoret framhåller dock att trots att konsumentskyddet stärkts går det att göra mer för att minska de negativa konsekvenserna av spelande. För att omsorgsplikten ska fungera effektivt behövs det mer kunskap om vad åtgärder till följd av omsorgsplikten får för effekter för spelarnas beteende. Det behövs även en tydligare reglering av hur spelföretagen får behandla personuppgifter för att motverka överdrivet spelande. Spers målsättning är att medlemmarna ska tillhandahålla hållbara, säkra produkter och kommunicera detta på ett trovärdigt och genomtänkt sätt. Branschens självreglering inom marknadsföring och spelansvar bidrar till att omsorgen om spelarna  ständigt utvecklas och förbättras.

När det gäller allmännyttiga spel konstaterar Statskontoret att de allmännyttiga spelen inte stod i fokus inför omregleringen. Omregleringen handlar i första hand om den konkurrensutsatta delen av marknaden. De allmännyttiga spelens förutsättningar skulle bevaras i hög grad, men det finns enligt Statskontoret inte någon mer utvecklad idé om de allmännyttiga spelens roll och förutsättningar på spelmarknaden i förarbetena. Statskontoret rekommenderar regeringen att ta ett samlat grepp om de strukturella och långsiktiga förutsättningarna för föreningslivets spel, till exempel genom att tillsätta en utredning

Matchfixning

I samband med att den nya spellagen ikraft infördes ett nytt spelfuskbrott infördes och Spelinspektionen fick rollen som samverkande myndighet mot manipulation av sporthändelser avseende matchfixning. Ett matchfixningsråd bildades som samordnas av Spelinspektionen. Rådet består av flera myndigheter men också representanter från spelbranschen och idrottsrörelsen. Spelbranschen representeras av Sper och Bos.

Penningtvätt

Den 1 augusti 2017 trädde en ny penningtvättslag i kraft i Sverige. Spelbranschen omfattas av de aktiva åtgärder som lagen kräver av verksamhetsutövare i syfte att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Syftet med penningtvättslagen kan delas upp i två delar: att förhindra penningtvätt och att rapportera om något avvikande inträffar i verksamheten. De verktyg som omnämns i lagstiftningen för att uppnå syftet med lagen är kundkännedom, löpande kontroll av ekonomiska transaktioner, intern utbildning samt krav om rapportering av misstänkta transaktioner till Finanspolisen.