Matchfixning är ett problem som uppmärksammas allt mer. Med matchfixning avses manipulation av resultat av en match, tävling eller turnering där idrottare, tränare, ledare, domare eller andra deltagare försöker påverka utgången i en tävling eller enstaka händelser i tävlingen i syfte att ge sig själva eller andra ekonomisk vinning. Manipulation av resultat ses av många som ett av de största hoten mot idrotten i dag. Manipulation av resultat involverar ofta organiserade kriminella nätverk och är en prioriterad fråga för myndigheter, idrottsrörelsen och brottsbekämpande organ över hela världen.
I samband med att den nya spellagen trädde i kraft 2019 infördes ett nytt spelfuskbrott som innebär att den som försöker påverka utgången av ett spel som omfattas av licenskrav kan dömas för spelfusk till fängelse upp till två år. Syftet med brottet är att straffa otillbörlig påverkan av utgången i ett spel om pengar, inte att straffa osportsligt spel. Den 1 juli 2023 infördes också utökade möjligheter för spelbolag och idrottsförbund att behandla personuppgifter för att motverka matchfixning och en skyldighet för spelbolag att lämna ut uppgifter till Polismyndigheten som behövs för en utredning om brott i samband med spel.
Ett matchfixningsråd bildades som samordnas av Spelinspektionen. Rådet består av flera myndigheter men också representanter från spelbranschen och idrottsrörelsen. Spelbranschen representeras av Sper och Bos.
Spelinspektionen har rollen som samverkande myndighet mot manipulation av sporthändelser avseende matchfixning. Spelinspektionen har också tagit fram föreskrifter om åtgärder mot manipulation av resultat. Åtgärderna innefattar förbud eller begränsningar av spel på vissa tävlingar eller händelser för att begränsa risken för matchfixning. Föreskrifterna har tagits fram genom avstämningar i en referensgrupp med Riksidrottsförbundet och branschorganisationerna.
Läs mer om arbetet mot matchfixning på Spelinspektionens hemsida.