Nyheter

Sper har lämnat in ett remissyttrande på Jämlikhetskommissionens betänkande En gemensam angelägenhet, SOU 2020:46. Flera av förslagen skulle få drastiskt negativa konsekvenser för den svenska spelmarknaden både gällande kanalisering och konsumentskydd.

Sammanfattning

• Staten bör skapa ett riktat bidrag till primärkommuner och regioner; Sper bifaller Kommissionens rekommendation
• Marknadsföring av kommersiella spel ska kombineras med varningstexter av samma slag som gäller alkohol och tobak; Sper avstyrker Kommissionens förslag
• En statligt administrerad spelportal skapas, till vilken samtliga statliga och licensierade bolag är knutna; Sper avstyrker Kommissionens förslag
• När en person loggar in för att spela, ska ett maximalt spelbelopp avsättas för de närmaste 24 timmarna; Sper avstyrker Kommissionens förslag
• Tillgängligheten till spel begränsas genom begränsade öppettider; Sper avstyrker Kommissionens förslag
• Ge Spelinspektionen, Konsumentverket, Folkhälsomyndigheten eller annan myndighet som regeringen utser rätt att behandla avidentifierad information om dem som spelar hos de licensierade företagen; Sper hänvisar till remissförfarandet av Spelmarknadsutredningen

Spers synpunkter på Kommissionens förslag och rekommendationer

Behandlande insatser

Kommissionens rekommendation: Staten bör skapa ett riktat bidrag till primärkommuner och regioner för att ge dem förutsättningar att bygga upp och utveckla förebyggande och behandlande insatser.

Kommissionen konstaterar att i lagstiftningen, såväl i socialtjänstlagen som i hälso-och sjukvårdslagen, har spelmissbruk likställt med andra missbrukstillstånd och därmed lagt ett ansvar på primärkommuner och regioner att erbjuda drabbade behandling. Dock har inga nya resurser överförts till kommuner och regioner för att möta detta nya ansvar.

Sper delar kommissionens bedömning att ett riktat bidrag bör införas för att möjliggöra för kommuner och regioner att leva upp till detta ansvar.

Reklambegränsning

Kommissionens förslag: Marknadsföring av kommersiella spel ska kombineras med varningstexter av samma slag som gäller alkohol och tobak. Förslaget innebär att det i Tryckfrihetsförordningen 1 kap. 12 § införs en möjlighet att, i likhet med vad som gäller för alkohol och tobak, begränsa reklam för kommersiella spel. Motsvarande förändring krävs i Yttrandefrihetsgrundlagens första kapitel.

Kommissionen framför att spelreklam i dag inte kan omfattas av samma restriktiva regelverk som finns inom alkohol och tobak, även om det kan anses motiverat. Kommissionen konstaterar att det beror på att reklam omfattas av tryck- och yttrandefriheten. Kommissionen föreslår därför att ett undantag motsvarande det som finns för alkohol och tobak bör göras också för spelmarknaden för att krav ska kunna ställas på varningstexter. Sådana texter skulle då med automatik komma upp vid marknadsföring via teve och vid inloggning till nätspel och finnas väl synliga vid andra typer av spel, på samma sätt som krävs för alkoholreklam och tobaksförpackningar.

Sper konstaterar att Spelmarknadsutredningen (SOU 2020:77) s. 194 skriver bl.a. följande avseende varningstexter:

”Av den internationella utblicken framgår att det i vissa länder har införts krav på ”varningstexter” vid marknadsföring av spel på samma sätt som finns på alkohol- och tobaksområdet. I Belgien finns ett krav på att i marknadsföringen ange ”Spela måttfullt!” och i Spanien ska marknadsföring av spel innehålla ett meddelande som uppmuntrar konsumenten till att ”spela ansvarsfullt”.

Spelmarknadsutredningen skriver vidare att spelforskning är ett relativt nytt forskningsområde och avseende varningsmeddelanden finns det inga utförliga studier som visar om sådana informationsinsatser gett några resultat vad gäller spelares riskmedvetenhet eller spelmönster. Det finns också vissa grundlagsaspekter att beakta när det gäller införandet av s.k. varningstexter i marknadsföring av spel. Spelmarknadsutredningen konstaterar att eftersom det i nuläget inte finns någon forskning som ger stöd för att varningsmeddelanden har någon effekt bedömer utredningen att det i detta skede inte finns skäl att ytterligare utreda förutsättningarna för att införa varningsmeddelanden vid marknadsföring av spel. Sper delar Spelmarknadsutredningens ståndpunkter avseende frågan om varningstext och avstyrker Kommissionens förslag. Skulle regeringen ändå överväga att införa någon form av varningstext bör den endast tillämpas vid reklam för sådana spel som efter riskklassificering bedöms medföra störst risk för spelproblem och budskapen bör vara reflekterande.

Kommissionens förslag: En statligt administrerad spelportal skapas, till vilken samtliga statliga och licensierade bolag är knutna. Den arbetande spelutredningen ges tilläggsdirektiv om att utarbeta ett konkret förslag med denna inriktning.

Kommissionen menar att staten har i nuvarande lagstiftning avstått från större delen av kontrollfunktionen av spelandet och de spelande. Kontroller av ålder, fusk och brottslig verksamhet (såväl gentemot licenshavaren som staten) är i lagstiftningen placerad hos de licensierade företagen, medan Spelinspektionen har en mer begränsad tillsynsfunktion. Kommissionen anser att ett sätt att radikalt förbättra möjligheterna att övervaka spelandet och förebygga eller inskrida mot missbruk är att skapa en gemensam it-portal för de licensierade företagen. Lösningen erinrar om det statliga monopol som gäller för detaljhandel med alkoholdrycker.

Sper konstateraratt Spelmarknadsutredningen aldrig fick ett tilläggsdirektiv avseende skapandet av en spelportal. Utredningen tog överhuvud taget inte upp frågan i sitt betänkande. Sper vill dock uppmärksamma att Spelmarknadsutredningen analyserat frågan om ett nationellt gränssättningssystem och skriver bl.a. följande:

” Spelinspektionen framhåller att ett nationellt register, som är en förutsättning för att satta gränser ska kunna gälla vid spel hos samtliga licenshavare, skulle innefatta stora mängder känslig information. Införandet av ett sådant register skulle enligt myndigheten förutsätta en noggrann konsekvensanalys och analys av dess förenlighet med våra grundlagar och internationella förpliktelser. Införandet av ett sådant register skulle ta åtminstone omkring tre år och kräva betydande resurser för myndigheten. Enligt Spelinspektionen bör i första hand alternativa åtgärder övervägas, framför allt att tydliggöra licenshavarnas omsorgsplikt”.

Sper anser det oerhört viktigt att regeringen beaktar de synpunkter som Spelinspektionen lyfter fram i sin slutredovisning enligt regeringens beslut (Fi2020/01922/OU) Utvecklingen på spelmarknaden, och vidtagna åtgärder, med anledning av det nya coronaviruset. Sper menar att kanaliseringen, som är ett uttalat mål med gällande spellag, försvåras med ett förslag avseende begränsade öppettider m.m. Förslaget innebär att konsumenter kan komma att välja att spela hos olicensierade bolag när de inte längre kan spela i portalen och det innebär också en risk att licensierade bolag lämnar de licensierade marknaden på grund av föreslagna begränsningar.  

Spelinspektionens slutredovisning pekar också på att den personuppgiftsbehandling som behöver ske med anledning av ett nationellt register för spelgränser kommer sannolikt vara så ingripande i den personliga integriteten att det kommer att krävas ett uttryckligt och relativt detaljerat lagstöd för vad som ska registreras i registret. Sper vill även poängtera att förslaget innebär stora tekniska utmaningar i att utforma, implementera och drifta en portal som omfattar allt spel.

Sper delar Spelmarknadsutredningens och Spelinspektionens resonemang kring ett nationellt gränssättningssystem. Den av Kommissionen föreslagna spelportalen ter sig än mer ingripande och komplex och skulle kräva en gedigen utredning och konsekvensanalys. Sper avstyrker Kommissionens förslag i denna del.

Maxbelopp för spelande

Kommissionens förslag: När en person loggar in för att spela, ska ett maximalt spelbelopp avsättas för de närmaste 24 timmarna för spel på samtliga spelformer som är tillgängliga på den gemensamma plattformen. Den arbetande spelutredningen ges tilläggsdirektiv om att utarbeta ett konkret förslag med denna inriktning.

Kommissionen konstaterar att nuvarande lagstiftning har reglerat att den spelande själv ska sätta ett maxbelopp för hur mycket som kan läggas på spel. Dock ligger den restriktionen endast hos det aktuella företaget, vilket då inte hindrar spelaren från att byta spelbolag och sätta en ny maxgräns där och fortsätta spela ett liknande spel. För att skydda individen mot okontrollerat spelande och samtidigt medge valfrihet kan man kräva av den som börjar spela att ett maxbelopp anges som gäller för hela den reglerade marknaden. Kommissionen menar att en lösning är att den föreslagna spelportalen (se punkt 3) för varje spelare vid inloggning skapar ett tillfälligt spelkonto dit mer pengar inte kan transfereras under den bestämda tidsperioden.

Sper delar Spelmarknadsutredningens och Spelinspektionens slutsatser avseende ett nationellt gränssättningssystem (se Spers kommentarer under punkt 3 Statlig grindvaktsfunktion) och avstyrker därmed Kommissionens förslag i denna del.

Tidsbegränsningar för spel

Kommissionens förslag: Tillgängligheten till spel begränsas genom begränsade öppettider. Den arbetande spelutredningen ges tilläggsdirektiv om att utarbeta ett konkret förslag med denna inriktning.

Sper konstaterar att Spelmarknadsutredningen som haft till uppdrag att föreslå olika åtgärder för ett ökat skydd och stärkt reglering på spelmarknadsområdet inte föreslagit att tillgängligheten till spel begränsas genom begränsade öppettider. Sper hänvisar även i detta förslag till Spelmarknadsutredningens och Spelinspektionens slutsatser avseende ett nationellt gränssättningssystem (se Spers kommentarer under punkt 3 Statlig grindvaktsfunktion) och avstyrker därmed Kommissionens förslag i denna del.

Kommissionens rekommendation: Ge Spelinspektionen, Konsumentverket, Folkhälsomyndigheten eller annan myndighet som regeringen utser rätt att behandla avidentifierad information om dem som spelar hos de licensierade företagen.

Sper konstaterar att Spelmarknadsutredningen föreslagit attlicens- och tillståndshavare enligt spellagen ska vara skyldiga att på begäran av spelmyndigheten lämna uppgifter om utvecklingen på spelmarknaden. Utredningen föreslår vidare att i samband med införandet av den nya uppgiftsskyldigheten finns skäl att se över Spelinspektionens roll som statistikbärare. Det finns flera andra myndigheter och även andra aktörer som är beroende av uppgifter från Spelinspektionen. Det kan exempelvis handla om regeringen, Statskontoret, Folkhälsomyndigheten och forskare. Som Spelinspektionens uppdrag är utformat i dag, är myndighetens uppdrag i huvudsak att informera regeringen om utvecklingen. Utredningen föreslår mot bakgrund av det att Spelinspektionens uppgift att informera om utvecklingen på spelmarknaden ska utvidgas till att inte enbart gälla gentemot regeringen.

Sper anser att delar av denna fråga analyserats i Spelmarknadsutredningen och förslaget därmed till viss del kommer att behandlas i remissförfarandet av Spelmarknadsutredningens betänkande.

Detta yttrande har beslutats av Spelbranschens Riksorganisations genom handläggning av föreningens vd: Jenny Nilzon, jenny.nilzon@sper.se, 070-540 17 60.

Onsdag den 20 januari anordnade SPER ett webbinarium om spelmarknadsutredningen, som lämnade sitt betänkande i slutet av förra året. Över 200 personer lyssnade till samtal med utredare Anna-Lena Sörenson samt fem företrädare för spelbolag. Modererade gjorde journalisten Bengt Hansell.

Utredare Anna-Lena Sörensson framhöll att ”vi som alla andra utredningar är en självständig myndighet som har dragit sina egna slutsatser” på frågan om det funnits politiska förväntningar på förslagens utformning.

En aktuell fråga i spelbranschen det senaste året har varit olicensierat spel och förhoppningarna på utredningens förslag har varit centrala. Licenskrav för spelleverantörer är det främsta förslaget som utredningen kommit fram till. Anna-Lena Sörenson menar dock att ”någon enskild åtgärd inte kommer att lösa det illegala spelet, det behövs flera samverkande åtgärder”.

Patrik Hofbauer, vd för Svenska Spel samt ordförande i Sper, tycker att förslaget om B2B-licenser är bra men att det måste användas tillsammans med de verktyg som redan finns i dagens reglering.

Peter Alling, Head of Public Affairs på Kindred Group samt ordförande i BOS, framhöll att 38 procent av de som är avstängda i Spelpaus fortsätter att spela olicensierat och att det ”i stort sett är fritt fram för olicensierade bolag att serva kunder i Sverige. Tillämpningsbestämmelsen i Spellagen omfattar inte de olicensierade bolag som vi har problem med”.

Även Gustaf Hagman, vd för Leo Vegas, tycker att B2B-licenser är ett bra förslag och att ”regeringen bör titta på ett snabbspår för genomförandet och bör inkludera betalningsförmedlarna i förslaget”.

Spelmarknadsutredningen har inte förslagit marknadsavgift för hästnäringen eller idrotten och som svar på det sa Sörenson att ”det kostar mer än det smakar”.  Något Hans Lord Skarplöth, vd ATG, är missnöjd över; ”utredningen har inte tittat på frågan om att trygga hästsporten på lång sikt”.

Jonas Lindholm, vd för Kombispel & Nordic Lottery säger att det är ”oerhört bra och viktigt att utredningen tog sig tid att titta på de allmännyttiga lotteriernas förutsättningar. Hela grunden till den ideella sektorn är civilsamhällets finansiering”.

Webbinariet finns att ta del av i sin helhet här: https://youtu.be/ivCW_8khlWs

Spelmarknadsutredningen lämnade sitt slutbetänkande den 14 december 2020. Spelbranschens Riksorganisation, SPER, bjuder med anledning av det in till ett digitalt seminarium med moderator Bengt Hansell. Det blir en intervju med utredaren Anna-Lena Sörenson, om arbetet med Spelmarkandsutredningen och dess resultat. På plats i studion finns en mindre panel med några av spelbranschens aktörer som därefter får kommentera och tycka till om utredningen.

PROGRAM

• Intervju med Anna-Lena Sörenson, utredare Spelmarknadsutredningen
• Panelsamtal med:

    Gustaf Hagman, vd Leo Vegas
    Hans Lord Skarplöth, vd ATG
    Jonas Lindholm, vd Kombispel & Nordic Lottery
    Patrik Hofbauer, vd Svenska Spel samt ordförande i Sper
    Peter Alling, Head of Public Affairs, Kindred Group samt ordförande i BOS

Eventet sänds via YouTube: https://youtu.be/ivCW_8khlWs

Boka in dig här så ses vi!

Så kom det äntligen. Spelmarknadsutredningens slutbetänkande. Jag och många med mig har haft möjlighet att kontinuerligt göra inspel under utredningens gång. Det är jag väldigt tacksam för, liksom att många av våra synpunkter har hörsammats. Man kan konstatera att det inte varit någon lätt uppgift som utredare Anna-Lena Sörenson och hennes kollegor haft på bordet. Många och komplexa frågor som alla skulle få sin rättmätiga uppmärksamhet och respekt.

Utredaren har lyckats sätta ner foten i frågor som garanterat kommer att väcka känslor. Jag tänker inte minst på den komplicerade frågan om riskklassificering och det reklamförbud som föreslagits under vissa tider för högriskspel. Det kan vara positivt ur ett konsumentskyddsperspektiv men problematiskt utifrån ett kanaliseringsperspektiv. Däremot är min uppfattning att ett stärkt främjandeförbud och förslaget om B2B-licenser är positiva och kommer stärka spelregleringen.

Bra är att utredningen föreslår lättnader för vissa licenstagare.  Att avkräva lotteriverksamhet inom till exempel Cancerfonden eller PRO samma typ av förfarande som i ett kommersiellt spelbolag är att helt dra undan mattan för mindre intresseorganisationer.

Klappat och klart, kan vi ta jul då?

Nej, så enkelt är det inte. Så länge det finns illegalt spel och problemspelande finns det mer att göra. Som ett led i det arbetet meddelade regeringen för några veckor sedan att generaldirektören för Kammarkollegiet, Gunnar Larsson fått uppdraget att föreslå lösningar för en mer effektiv tillsyn av illegalt spel. Det är bra. I uppdraget ingår även att utreda hur arbetet mot matchfixning kan stärkas. Det är också bra. Spelbranschen har länge poängterat vikten av att möjliggöra informationsutbyte och samverkan mellan myndigheter i kampen mot matchfixning.

(Glädjande för övrigt att höra att Gunnar Larsson talar väl om seriösa spelbolag och dess branschorganisationer. Han förstår att vi vill samma sak i slutändan).

Mycket har alltså gjorts för en sund spelmarknad, annat är på väg att åtgärdas. Samtidigt finns det ytterligare områden som inte bör förbises i arbetet för en spelmarknad för alla.

Låt mig få ta några exempel.

Spelpaus.se är ett berömvärt initiativ som fungerar bra för spelaren med självinsikt.  Problemet uppstår om spelsuget trots allt pockar på och Spelpaus är aktiverat. Då ligger det i farans riktning att personen väljer att spela olicensierat. Det faktum att olicensierade spelbolag inte följer omsorgsplikten, eller att skatt ska betalas vid eventuell vinst anses förmodligen vara av underordnad betydelse där och då. I steget mellan avstängning och längtan efter att spela uppstår ett omsorgsgap som bör fyllas på ett ansvarsfullt sätt.

Det kan inte nog understrykas, det är alltid ett misslyckande att förlora kunder, avstängda på Spelpaus eller inte, till den olicensierade marknaden. Även om vi har stora förhoppningar på Gunnar Larssons utredning är vi fortsatt oroade över att möjligheten liksom finns. Helst skulle man ju vilja att det inte ens vore tillåtet, eller möjligt, att spela på sajter utan licens. Men så är nu inte lagen skriven.

Och så var det det där med sms-lån för spel. Önskan om ett nationellt avstängningsregister för konsumentkrediter är inte ny men har ännu inte fångats upp av våra politiker. Snabbutred gärna frågan om snabblånen, säger jag.

I övrigt skulle jag gärna se en aktör med uppdraget att bedriva förebyggande konsumentupplysning. För spelare, anhöriga, lärare och alla andra som behöver ökad kunskap om hållbart spelande. Kanske är Systembolagets fristående dotterbolag IQ-Initiativet en bra inspiration, eller varför inte UK:s GambleAware? Det är en oberoende non profit-organisation som jobbar nationellt för förebyggande av spelproblem. GambleAware samarbetar med expertorganisationer, myndigheter och spelaktörer.

En annan viktig fråga som diskuterats med Anna-Lena Sörensson är rådgivning vid större vinster. Att vinna stort är ett drömscenario för många spelare men för några blir det dessvärre vägen in i beroende och här måste branschen ta sitt ansvar. Några av våra medlemmar har redan ett väl utvecklat arbete med att fånga upp storvinnare, men det borde vara legio. Låt oss fortsätta den diskussionen.

Och slutligen, informationen till kunderna. Konsumentverket släppte i dagarna sin granskning av avtalsvillkor på spelområdet där man riktar kritik mot information som riskerar att vara såväl vilseledande som oklart presenterad. Även Allmänna Reklamationsnämnden har haft flera ärenden under året när konsumenterna inte har förstått villkoren kring till exempel bonusar och freespins. Väl medveten om att informationen ofta finns till hands bör vi i branschen nog tänka mer i termer av att informationen ska inte bara ut till målgruppen. Den ska också tas in.

Som sagt, jag önskar att jag hade kunnat säga att konsumentskyddet i spelbranschen är utrett och omhändertaget full ut, men det kan jag inte. Kanske kan vi säga att vi ser slutet på början i arbetet för ett starkt konsumentskydd.

För det fortsatta arbetet har jag stor tilltro till den samverkan vi sett prov på under året. Och får jag önska mig något vore det att alla bolag på den svenska spelmarknaden var anslutna till en branschorganisation. För vi vill ju samma sak, inte sant?

Jenny Nilzon
vd, Sper

PS. Den 20 januari anordnar Sper ett digitalt seminarium om Spelmarknadsutredningen för alla berörda och intresserade, inbjudan kommer inom kort. Vi ses då, om inte förr.

Regeringen tillsätter en särskild utredare för att komma till rätta med olicensierat spel samt se över och komma med förslag till åtgärder för arbetet mot matchfixning. Regeringen utser Kammarkollegiets generaldirektör Gunnar Larsson till utredare.  

Sper välkomnar den utredning som regeringen tillsätter för att stärka arbetet mot olicensierat spel och matchfixning.

-Vi i spelbranschen har länge poängterat vikten av att möjliggöra informationsutbyte och samverkan mellan myndigheter vilket skulle förbättra möjligheten att motverka matchfixning.  Vi ser det som mycket positivt att utredningen, som  ska ledas av Kammarkollegiets generaldirektör Gunnar Larsson, får i uppdrag att möjliggöra detta, säger Jenny Nilzon, vd för Sper. 

– Vi ser också mycket positivt på att utredaren ska fokusera på åtgärder som minskar olaglig verksamhet, denna fråga är central för att det svenska licenssystemet ska fungera på det sätt som var avsikten med omregleringen

Här går presskonferensen att ta del av.

Finansdepartementet föreslår att de tillfälliga restriktioner på spelmarknaden förlängs till den 30 juni 2021. Sper förstår ambitionen men betonar vikten av konsekvensanalys. 

Som har framhållits i tidigare remissvar delar Sper regeringens oro för att social isolering och ekonomisk utsatthet på grund av Corona riskerar att öka psykisk ohälsa för utsatta grupper. Sper har därför förståelse för att regeringen under rådande omständigheter med en oroväckande spridning av viruset och de följder som det medför, förlänger förordningen om tillfälliga spelansvarsåtgärder med anledning av sjukdomen covid- 19.

Sper vill dock betona att det borde utredas huruvida man kan se att ett ändrat riskbeteende eller ökade spelproblem har skett på grund av pandemin. Det är även viktigt att analysera om tillämpade spelansvarsåtgärder fått önskad effekt och skyddar konsumenterna. För Sper är spelansvar ett långsiktigt arbete där åtgärderna behöver utgå från fakta och konsekvensanalyser.

Med anledning av att allt spel innebär en viss risk för problem har spelbranschen alltid ett extra stort ansvar för konsumenterna. Sper verkar för ett starkt konsumentskydd och spelansvaret är centralt i vårt arbete. Vi hoppas att regeringen fortsätter att använda Sper och våra medlemmar som en del av lösningen, eftersom strävan är den samma – ett fungerande konsumentskydd.